Att slå vad är en urgammal företeelse. Ofta handlar det om sport eller trav, men historien rymmer också vad som sträcker sig långt utanför idrottens värld – från vetenskapliga hypoteser till rena marknadsbedrägerier. Bettingbladet har samlat ihop de mest säregna och dokumenterade exemplen.
1. Hawking, Thorne och Preskill – svarta hålens informationsparadox (1997–2004)
I slutet av 1990-talet var frågan om svarta hål förstörde information en av fysikens stora gåtor. Stephen Hawking menade att information som föll in i ett svart hål försvann för alltid, i strid med kvantmekanikens lagar. John Preskill, fysiker vid Caltech, hävdade motsatsen – att informationen på något sätt måste bevaras.
För att sätta tyngd bakom sina ord slog Hawking och kollegan Kip Thorne vad med Preskill. Insatsen: ett uppslagsverk som vinnaren själv fick välja. Debatten pågick i sju år, tills Hawking 2004 under en konferens i Dublin medgav att han ändrat sig. Preskill fick då motta en baseballencyklopedi, med Hawkings torra kommentar: ”Jag har alltid trott att baseball var mer spännande än kvantgravitation.”
2. Cygnus X-1 – svart hål eller inte? (1970-talet)
Redan på 1970-talet hade Hawking satt sitt rykte på spel i en annan vadslagning. Objektet Cygnus X-1, 6 000 ljusår från jorden, betraktades som en av de främsta kandidaterna för att vara ett svart hål. Kip Thorne var övertygad, Hawking var tveksam.
För att göra frågan mer underhållande slog de ett personligt vad. Om Cygnus X-1 verkligen var ett svart hål skulle Hawking betala en prenumeration på Penthouse. Några år senare pekade allt fler observationer i Thornes riktning. Hawking erkände förlusten och skickade tidskriften – ett exempel på hur även världens mest prestigefyllda forskare kunde ha självdistans.
Källa: APS
3. Simon–Ehrlich-vadet om råvarupriser (1980–1990)
Under 1970-talet dominerade diskussionen om ”The Limits to Growth”. Biologen Paul Ehrlich blev känd för sina varningar om befolkningstillväxt och resursbrist. Ekonomiprofessorn Julian Simon representerade den motsatta synen: att innovation och marknadsmekanismer gör att resurser inte tar slut.
För att avgöra frågan slog de 1980 vad om prisutvecklingen på fem metaller under tio år: krom, koppar, nickel, tenn och volfram. Ehrlich menade att priserna skulle stiga, Simon att de skulle sjunka. När perioden avslutades 1990 hade priserna på alla fem metaller fallit. Ehrlich fick skicka en check på 576 dollar till Simon – en blygsam summa i pengar, men en seger som gav Simon stort genomslag i den ideologiska debatten.
4. Bedford Level-experimentet – Flat Earth utmanar vetenskapen (1870)
Flat-Earth-anhängaren John Hampden utmanade naturforskaren Alfred Russel Wallace att bevisa jordens krökning. De kom överens om ett experiment längs Old Bedford River i Cambridgeshire, en rak kanalsträcka på sex kilometer. Wallace satte upp markörer på lika höjd och visade genom teleskop att den bortre markören syntes högre, vilket endast kunde förklaras av jordens krökning.
Wallace vann vadet, men det blev början på en långdragen konflikt. Hampden vägrade acceptera resultatet, kallade Wallace bedragare och fortsatte trakassera honom under flera år. Hampden dömdes till och med till fängelse för ärekränkning. Ett av vetenskapshistoriens mest bisarra vad blev därmed också en av dess mest infekterade strider.
5. The Dagenham Coup – greyhoundloppet som skakade bookmakers (1964)
Den 30 juni 1964 iscensatte John Turner en av de mest berömda spelkupporna i brittisk historia. Planen gick ut på att satsa på en specifik kombination av hundar i ett lopp på Dagenham Greyhound Stadium. Genom att blockera telefonlinjerna från banan till spelbutikerna kunde man fördröja information om loppen och på så sätt spela till orimligt höga odds.
När resultatet blev som Turner hade planerat satt han på hundratals vinnande biljetter värda sammanlagt omkring 600 000 pund – motsvarande tiotals miljoner i dagens penningvärde. Bookmakers försökte neka utbetalning, men domstolen slog fast att inga regler brutits.
6. Yellow Sam – Bellewstown 1975
Elva år senare upprepades historien på Irland. Barney Curley, en legendarisk spelare och tränare, riktade in sig på det lilla mötet i Bellewstown. Hästen Yellow Sam hade kapacitet, men bedömdes lågt av marknaden. Genom att blockera en av banans få telefonlinjer kunde Curley se till att ingen utomstående hann justera oddsen när hans stora insats kom in.
När Yellow Sam vann loppet var vinsten över 300 000 irländska pund. Kuppen har i efterhand kallats ett mästerverk i logistik snarare än tur – och Curley själv blev något av en folkhjälte i Irland.
7. Gay Future-skandalen (1974)
Samtidigt pågick andra kreativa försök att överlista bookmakers. 1974 anmälde ett syndikat en medelmåttig häst till ett lopp i Cartmel. På tävlingsdagen byttes den ut mot topphästen Gay Future, som givetvis vann.
Insatserna hade redan placerats i stor omfattning, ofta i kombinationer som ökade utbetalningen ytterligare. När manipulationen avslöjades blev det en av travsportens mest omskrivna skandaler. Flera personer dömdes för bedrägeri, och reglerna för hästanmälningar skärptes efteråt.
8. Månlandningen som spelobjekt (1964–1969)
1964 gick britten David Threlfall in på ett William Hill-kontor och satsade £10 på att en människa skulle gå på en annan himlakropp innan 1970. Många betraktade det som rent önsketänkande. Men när Neil Armstrong satte sin fot på månen i juli 1969 betalade spelbolaget ut cirka £10 000 – en smått otrolig avkastning.
Threlfalls vad har blivit ett klassiskt exempel på framtidsoptimism, men också en påminnelse om att långsiktiga spel kan löna sig när vetenskapliga framsteg accelererar.
Källa: The Guardian
9. Breeders’ Cup-skandalen (2002)
Teknologiska sårbarheter öppnade för nya typer av fusk i början av 2000-talet. Under Breeders’ Cup i USA manipulerade tre män datasystemet för att kunna lägga in vinnande kombinationsspel efter att de första loppen redan körts. På så sätt kunde de säkra en kupong värd 3,1 miljoner dollar.
Bedrägeriet föll på sin egen perfektion: kupongen var alltför osannolik för att vara äkta. När bluffen avslöjades ledde det till stora rubriker och skärpta säkerhetsrutiner i hela branschen.
10. The Great Stock Exchange Fraud (1814)
Den 21 februari 1814 spreds ett rykte om att Napoleon hade dött och Bourbonmonarkin återinsatts i Frankrike. En man som utgav sig för att vara “Colonel du Bourg” anlände till Dover och spred nyheten vidare längs vägen till London. När informationen nådde börsen steg brittiska statspapper, särskilt de så kallade Omnium.När regeringen dementerade ryktet rasade kurserna. Men de som redan positionerat sig tjänade stora pengar. Bedrägeriet blev känt som The Great Stock Exchange Fraud of 1814. Åtta personer, däribland amiralen och parlamentsledamoten Thomas Cochrane, dömdes för konspiration och bedrägeri.
