Fremskrittspartiet ökar trycket för att avskaffa Norges statliga spelmonopol. Stortingsledamoten Silje Hjemdal vill ersätta dagens modell med ett licenssystem där Norsk Tipping behåller lotterierna, medan betting och nätcasino öppnas för konkurrens.
Silje Hjemdal vill ersätta spelmonopolet
Det norska spelmonopolet är ”moget att skrotas”. Det skriver Fremskrittspartiets stortingsledamot Silje Hjemdal i en krönika hos ABC Nyheter.
Utspelet kommer efter en sommar där Norsk Tipping har slagit flera rekord under fotbolls-VM. Över en halv miljon norrmän spelade på kvartsfinalen mot England, vilket åter har gett bränsle till diskussionen om statens dubbla roll som både reglerare och ägare av landets största spelbolag.

Bild: Skärmdump på Oddsen-sektionen hos Norsk Tipping.
Bettingbladet har tidigare rapporterat om hur VM-rekorden hos Norsk Tipping har väckt ny kritik mot spelmonopolet.
Hjemdal avvisar bilden av att ett avskaffat monopol skulle innebära att den norska spelmarknaden släpps helt fri. I stället vill FrP införa en reglerad licensmodell – precis som grannländerna Sverige och Danmark.
Vill öppna betting och nätcasino för konkurrens
Enligt modellen som Hjemdal beskriver skulle Norsk Tipping fortsatt ha ensamrätt på traditionella lotterier som Lotto. Det är också inom dessa spel som det statliga bolaget hämtar en stor del av sina intäkter.
Sportspel, nätcasino, poker och bingo online skulle däremot kunna erbjudas av privata spelbolag som uppfyller norska licenskrav.
Kraven skulle enligt Hjemdal kunna omfatta åldersgränser, ett gemensamt självavstängningsregister, åtgärder mot penningtvätt och regler för marknadsföring. Licensierade spelbolag skulle dessutom beskattas i Norge.
Krönikan innehåller däremot inga närmare förslag om skattenivåer, licensavgifter eller hur ett framtida regelverk skulle utformas.
Hjemdal tror på mer pengar till norsk idrott
Hjemdal argumenterar för att skatteintäkterna från licensierade spelbolag skulle kunna öronmärkas för idrott, kultur och andra samhällsnyttiga ändamål.
Hon menar att utländska spelbolag redan har en betydande del av den norska marknaden och att stora summor därför lämnar landet utan att beskattas i Norge. Med ett licenssystem skulle en större del av spelandet kunna föras in under myndigheternas kontroll.
FrP-ledamoten tror även att en omreglering kan skapa nya sponsorintäkter för norsk idrott och få fler arbetstillfällen inom spelbranschen att flytta till Norge. Hon hänvisar bland annat till att Det Norske Travselskap har uttryckt stöd för en licensmodell.
Spelproblemen står i centrum för konflikten
Motståndare till en licensmarknad pekar ofta på att monopolet begränsar spelandet och minskar risken för spelberoende. Hjemdal anser däremot att det saknas en tydlig koppling mellan monopol och en lägre andel problemspelare.
Som exempel lyfter hon Sverige, där spelmarknaden omreglerades 2019. Folkhälsomyndighetens statistik visar att andelen svenskar med spelproblem låg på 0,5 procent både 2018 och 2021. Nivån var alltså i stort sett oförändrad under de första åren efter omregleringen.
Utvecklingen i Norge ger samtidigt försvararna av monopolet ett motargument. Den senaste norska befolkningsundersökningen uppskattade att omkring 23 000 personer hade spelproblem 2022 – vilket var ungefär en halvering jämfört med 2019. Lotteri- og stiftelsestilsynet har kopplat nedgången till bland annat minskad spelreklam och skärpta myndighetsåtgärder.
Siffrorna visar dock inte på egen hand vilken marknadsmodell som ger bäst skydd. Spelproblem påverkas även av regler kring reklam, insättningsgränser, tillgänglighet och hur riskspelare följs upp.
Norge har skärpt kampen mot utländska spelbolag
Hjemdal riktar dessutom kritik mot de åtgärder som norska myndigheter använder för att skydda monopolet. Norge har sedan tidigare begränsat betalningar till utländska spelbolag och införde DNS-blockering av spelsajter den 1 januari 2025.
I februari 2026 hade myndigheterna blockerat 104 webbplatser och varnat ytterligare 178 sajter om kommande blockering, enligt uppgifter från den norska regeringen.
Hjemdal anser att åtgärderna innebär långtgående ingrepp i norrmännens frihet och att myndigheterna hela tiden tvingas jaga en digital marknad som fortsätter att utvecklas. Monopolets försvarare ser i stället blockeringarna som nödvändiga för att styra spelandet till reglerade alternativ.
Flera FrP-politiker pressar regeringen
Hjemdal sammanfattar sin kritik genom att peka på hur de övriga nordiska spelmarknaderna har utvecklats:
Faktum är att både Sverige och Danmark har modernare och mer hållbara modeller än Norge. Från sommaren 2027 följer Finland efter. Det är bara Norge som håller fast vid monopolmodellen som infördes 1948.
– Silje Hjemdal, stortingsledamot för Fremskrittspartiet
Hon är inte ensam inom Fremskrittspartiet om att vilja förändra spelmarknaden. Tidigare i sommar sade partikollegan Himanshu Gulati att det norska spelmonopolet kan avskaffas vid ett framtida regeringsskifte.
Danmark införde sitt licenssystem 2012, Sverige följde efter 2019 och Finland planerar att öppna sin marknad under 2027.
Något beslut om att utreda eller ersätta det norska monopolet har ännu inte fattats. Den sittande regeringen står fortsatt bakom ensamrättsmodellen, men de återkommande utspelen visar att spelmarknadens framtid har blivit en tydligare politisk konflikt i Norge.










