Spelinspektionen har under våren 2026 genomfört en undersökning om ungas spelvanor. Resultaten visar att nästan hälften av de unga svenskar som spelat om pengar de senaste 12 månaderna uppvisar tecken på riskabelt spelande.
Ämnet är högaktuellt och har fått större medieutrymme den senaste tiden. I början av september meddelade regeringen att en utredning tillsats för att komma tillrätta med den oroväckande trenden där allt fler – framförallt unga män, i större grad hamnat i riskzonen.
| Fakta om undersökningen | Information |
|---|---|
| Period | 22 april – 5 maj 2026 |
| Antal svar | 1939 |
47 procent uppvisar riskabelt spelande
Undersökningen har tittat på skillnaderna mellan män och kvinnor, samt hur resultaten skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Man har exempelvis tittat på åldersgrupperna 18-24 och 25-29.
En av undersökningens mest intressanta slutsatser handlar om att 47 procent av deltagarna uppfyller kriterierna för det som rapporten klassar som riskabelt spelande. Måttet som har använts är en kortare version av Problem Gambling Severity Index, även kallat PGSI.
Det som kan slås fast är att riskabelt spelande är vanligare bland män än kvinnor. Det yngre segmentet sticker också ut med 53 procent jämfört med 43 procent bland 25-29 åringarna.
Spelformerna som dominerar
Tittar man närmare på vilka spelformer som de unga deltar i är det en tydlig kategori som sticker ut i form av lotterier och nummerspel som enligt undersökningen uppgick till 33 procent. Kasinospel är det näst vanligaste på 20 procent, tätt följt av roulette eller blackjack i fysisk form samt sportbetting, som båda landade på 18 procent.
Skillnaderna är betydligt tydligare när man vänder blicken mot de som klassificeras som riskspelare. Där uppger 43 procent att de spelat kasinospel online, och 30 procent har ägnat sig åt sportbetting. Motsvarande andelar för personer utan riskabelt spelande är 7 respektive 11 procent.
Möts av spelreklam i sociala medier
Att sociala medier är en del av de flestas vardag är välkänt men det är kanske ännu mer påtagligt bland de yngre. Det är också en populär kanal för spelreklam – något som många av respondenterna också har lagt märke till.
62 procent uppger att de sett spelreklam på sociala medier. Andra vanliga kanaler är videodelningsplattformarna YouTube och TikTok där 57 procent mötts av spelrelaterad reklam de senaste året. TV, radio och tidningar ses som det tredje vanligaste formatet med sina 49 procent.
Totalt uppger hela 91 procent av respondenterna att de sett eller hört spelreklam de senaste 12 månaderna.
Samtidigt uppger 41 procent att de vid något tillfälle det senaste året mottagit direktmarknadsföring från ett spelbolag utan att vara registrerad kund.
Lootlådor och skin-gambling kopplas till riskabelt spel
En lootlåda är ett virtuellt paket eller ”låda” som förekommer i vissa spel där man kan vinna slumpmässiga föremål. Via lootlådor går det ibland att vinna så kallade ”skins” vilket enklast kan beskrivas som virtuella kosmetiska föremål som går att använda i spelet. Eftersom vissa skins är sällsynta och används som samlarobjekt kan de vara värda tusentals kronor.
Skin-gambling innebär att dessa skins används som insatser hos sajter som bedriver spel. Spelinspektionen har flera gånger förbjudit dessa typer av sajter från att vända sig till svenska konsumenter.
Spelinspektionens undersökning visar att det finns ett samband mellan tidig exponering för lootlådor och riskabelt spelande senare i livet. Resultaten visar att respondenter som köpte en lootlåda när de var 12 år eller yngre uppfyller 75 procent av kriterierna för riskabelt spelande.
I regeringens utredning om ungas spelande ingår ”icke traditionellt spel om pengar” vilket betyder att skins, belöningshjul och lootlådor kommer att granskas.
Unga delar sitt spelkonto med andra
Kontodelning förekommer relativt flitigt bland unga spelare och är en utmaning för spelbranschen. Av de 921 respondenterna uppgav 28 procent att de låtit någon annan använda deras spelkonto. Siffran är ännu högre brand riskspelare (38 procent).
Andra noterbara resultat handlar om vart de yngre väljer att spela. Exempelvis uppgav 52 procent att de endast spelar på svensklicensierade spelbolag, medan 16 procent använder både licensierade och olicensierade webbplatser.
Med det sagt fortsätter kartläggningen av ungas spelvanor och vi lär få anledning att återkomma till ämnet framöver. Regeringens arbete med att föreslå åtgärder för att minska skadeverkningarna väntas redovisas senast i slutet av februari 2029.
