De tre organisationerna Svensk Travsport, Svensk Galopp och ATG riktar skarp kritik mot regeringens spelpolitik och varnar för att den höjda spelskatten ihop med hårdare konkurrens riskerar att förstöra den modell som staten själva varit med och skapat.
I en debattartikel i DN höjer man rösten och ställer viktiga frågor till beslutsfattarna i landet. Framför allt lyfter man fram att finansieringen av hästnäringen blivit lidande efter en rad ofördelaktiga drag. De spelpolitiska besluten de senaste åren har varit högst delaktiga i att ha skapat den negativa spiral som hästsporten nu befinner sig i, menar organisationerna.
En modell som håller på att spricka
En gång i tiden grundades ATG på initiativ av staten för att stabilisera trav- och galoppsportens ekonomiska svårigheter. Lösningen var att skapa ett spelbolag som erbjöd spel på hästar, där allt överskott skulle gå till hästnäringen. Modellen har fungerat väl under en lång period men har blivit alltmer pressad sedan omregleringen 2019.
Tanken med omregleringen var god, men utfallet har blivit något annat skriver Anders Källström, ordförande för Svensk Travsport, Björn Nilsson, ordförande för Svensk Galopp och Peter Norman, ordförande för ATG.
När ATG förlorade sin monopolställning inom hästspel tänkte man att den ökade konkurrensen på lika villkor skulle kunna gynna hela hästnäringen. Istället har ATG tillsammans med hela den licensierade marknaden fått kämpa om kunderna med olicensierade aktörer.
Trots att konkreta förslag på hur olicensierade aktörer skulle kunna stängas ute mer effektivt, har det varit fortsatt tyst från beslutsfattarna menar man från organisationernas sida.
200 miljoner per år i uteblivna medel till hästnäringen
Tystnaden från staten upplevs som provocerande eftersom andra lagar successivt har introducerats och skärpts. Det gäller exempelvis utökade krav på spelansavar, måttfull marknadsföring och penningtvättsbekämpning. Kraven är rimliga men tillför också nya kostnader som i sin tur minskar överskottet till hästsporten.
Den ökade spelskatten har dock varit den största kännbara förändringen. Sommaren 2024 höjdes spelskatten från 18 till 22 procent för alla licensierade spelbolag, något som fått stora ekonomiska konsekvenser för hästnäringens finansieringsmodell. ATG menar att skattehöjningen betyder 200 miljoner kronor per år nu går till statskassan istället för hästsporten.
Det är väl känt att hästsporten under lång tid kämpat med en alltmer ansträngd ekonomi. Kostnaderna för hästhållning, foder, transporter, personal och veterinärvård har ökat snabbare än intäkterna och pressar lönsamheten i hela kedjan – från uppfödare och hästägare till tränare och banor.
Svensk Travsport, Svensk Galopp och ATG
Vidare skriver man att staten var medveten om att den höjda spelskatten skulle påverka hästnäringen men att man hänvisade till ATG:s starka ställning på spelmarknaden och menar att spelbolaget skulle klara av bortfallet.
Ber inte om garanterad lönsamhet
Samtidigt vill ATG betona att man inte ber staten att garantera lönsamheten framöver, utan efterfrågar mer rimliga permisser för modellen som staten själva varit med och skapat en gång i tiden. Man skickar också med en önskan: Återställ spelskatten på hästspel till 18 procent.
Budskapet är inte att överge modellen, som trots allt har en lång historia av ett mycket välfungerande system, utan snarare skapa bättre förutsättningar för hela hästsporten innan problematiken hinner bli ännu djupare.
