Snart åtta år har gått sedan omregleringen. Trots det ligger Sverige fortfarande långt ifrån kanaliseringsmålet och utmanas fortsatt av den olicensierade marknaden. Enligt uppgifter som Spelbranschens Riksorganisation, Sper, lyfter fram i samband med en ny förtroendemätning spelar 10 procent på olicensierade spelsidor. Dessutom uppger 13 procent att de inte vet om de gör det.
Kampen mot olicensierat spel har länge varit den största utmaningen för den svenska spelregleringen. Branschorganisationen efterlyser nu politiska åtgärder för att vända utvecklingen.
Ny mätning avslöjar problematiken
Varje år mäter Svenskt Kvalitetsindex hur stort förtroende allmänheten har för spelbranschen – en undersökning som görs på uppdrag av Sper. Idag organiserades ett frukostseminarium där Jacob Hallencreutz från Svenskt Kvalitetsindex presenterade de senaste resultaten.
Undersökningen visade att var tionde person spelar olicensierat. Den andra obekväma insikten handlar om att en stor andel på 13 procent inte känner till om sajterna omfattas av det svenska licenssystemet över huvud taget. Slutsatsen som går att dra är att kunskapen hos gemene spelare fortfarande brister och är en utmaning för branschen.
Samtidigt har kanaliseringsgraden inte närmat sig det uttalade målet om 90 procent. Spelinspektionens egen mätning visar följande:
- 2024: 85 procent
- 2025: 84 procent
Beroende på vem som utför mätningarna kan siffrorna variera. I vissa fall är siffrorna ännu lägre än Spelinspektionens. Huvudpoängen är att trenden pekar åt fel håll, vilket hänger ihop med att svenskar hittar till olicensierade spelsidor allt oftare.
När Bettingbladet i slutet av oktober talade med BOS generalsekreterare Gustaf Hoffstedt, var han tydlig med varför det ser ut som det gör.
– Vi menar att Sverige har stramat åt det licensierade spelerbjudandet alltför hårt och att det är orsaken till det myckna olicensierade spelandet, konstaterade Hoffstedt.
Vill se snabbare politiska åtgärder
Faktum är att Sper har drivit på för välbehövliga förändringar under en längre tid. Det presenterade förslaget har dock ännu inte lett till några åtgärder från politiskt håll och nu hoppas Sper att en ny regering kan ta ärendet vidare.

I förslaget ingår bland annat att det nuvarande riktningskriteriet istället ersätts med ett deltagarkriterium.
De flesta är överens om att det saknas befogenheter för att bedriva en effektiv tillsyn som gynnar målsättningen om ett starkt konsumentskydd och högre kanaliseringsgrad. Men utan hjälp från politiskt håll kommer Sverige fortsätta att brottas med utmaningarna som dessutom bara blir större.










