Spelinspektionen använder en större del av det möjliga sanktionsutrymmet än flera andra svenska myndigheter. Det visar en ny rapport som juristbyrån Nordic Legal tagit fram på uppdrag av Branschföreningen för Onlinespel (BOS).
Stora skillnader i myndigheternas tillsyn
I den 50-sidiga rapporten Tillsyn i fokus jämförs Spelinspektionens arbete med Finansinspektionen, Länsstyrelsen i Stockholm och Skolinspektionen. Studien omfattar penningtvätt, prövning av ägare och ledning samt sanktionsavgifter.
En av de viktigaste frågorna är hur myndigheterna bedömer brister hos företag. Bettingbladet har tidigare rapporterat om Spelinspektionens penningtvättssanktioner mot flera stora spelbolag, där avgifterna uppgick till sammanlagt 22 miljoner kronor.
Enligt Nordic Legal har Spelinspektionens tillsyn i större utsträckning fokuserat på enskilda kundärenden, medan Finansinspektionen och Länsstyrelsen i Stockholm oftare granskat företagens övergripande riskbedömningar och rutiner.
I 11 av 12 granskade beslut sedan 2021 har Spelinspektionen huvudsakligen utgått från ett begränsat urval – normalt mellan fem och femton kundakter.
Rapportförfattarna betonar att metoden inte har visats vara rättsligt otillåten, men anser att den skiljer sig från hur jämförelsemyndigheterna arbetar.
31 ingripanden trots godkända befattningshavare
Skillnaderna är också märkbara när myndigheterna granskar förändringar i företagens ägar- och ledningskretsar.
Enligt rapporten har Spelinspektionen under 2025 och 2026 meddelat beslut mot 36 verksamhetsutövare inom detta område. Av dessa har 31 fått en anmärkning eller varning i kombination med sanktionsavgift.
Samtliga ingripanden gällde att förändringar inte hade anmälts inom föreskriven tid. De berörda personerna bedömdes däremot vara lämpliga vid den efterföljande prövningen.
Nordic Legal har inte identifierat motsvarande ingripanden hos Finansinspektionen eller Skolinspektionen, där granskningen i de undersökta ärendena främst handlat om personernas faktiska lämplighet.
Sju av nio sanktioner över halva maxbeloppet
Rapporten pekar även på skillnader i hur stora sanktionsavgifter myndigheterna beslutar om.
Av nio granskade beslut från Spelinspektionen under perioden 2022-2025 uppgick sju till minst 50 procent av det då tillämpliga maximibeloppet.
Två sanktioner mot Spooniker Ltd sticker ut. Avgiften på 10,9 miljoner kronor från 2022 motsvarade hela det dåvarande maxbeloppet, medan avgiften på 10 miljoner kronor från 2025 motsvarade omkring 91 procent.
Som jämförelse motsvarade Finansinspektionens sanktionsavgift på 500 miljoner kronor mot Klarna Bank 2024 omkring 20 procent av det möjliga maxbeloppet.
Nordic Legal understryker att myndigheternas sanktioner inte kan jämföras enbart i kronor, eftersom företagens storlek och de rättsliga förutsättningarna skiljer sig åt.
BOS vill se ett mer riskbaserat arbetssätt
BOS generalsekreterare Gustaf Hoffstedt anser att den licensierade spelmarknaden skulle gynnas av att Spelinspektionen närmar sig andra svenska myndigheters arbetsmetoder.
Det skulle leda till ett mer riskbaserat arbete, till fromma för arbetet mot penningtvätt och annan tillsyn.
– Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare för BOS
I ett pressmeddelande uttrycker han också förhoppningen att rapporten ska bidra till en diskussion om myndighetens tillsyn och sanktioner.
Spelinspektionens tillsyn har granskats tidigare
Rapporten har tagits fram av Nordic Legal på uppdrag av BOS och bygger på ett avgränsat urval av myndighetsbeslut. Författarna betonar att resultaten inte innebär att Spelinspektionen alltid bedriver strängare tillsyn än andra myndigheter.
Spelinspektionens arbete har även granskats tidigare. I en rapport från 2024 bedömde Riksrevisionen att myndighetens tillsyn inte var tillräckligt effektiv, bland annat på grund av för få inspektioner och brister i de riskanalyser som styr vilka aktörer som granskas.
